Gemenskap och stärkande av kamratstöd

Att höra till en gemenskap är en betydande faktor som främjar välbefinnandet. Gemenskapen främjas av upplevelsen av grupptillhörighet. Upprepade observationer av att ungefär en tredjedel av de studerande inte upplever att de hör till någon studiegrupp har väckt oro. Upplevelserna av ensamhet har ökat och ensamhet har många följder som försämrar studieförmågan och välbefinnandet. Främjande av gemenskap och stärkande av kamratstöd har varit centrala åtgärder för att förbättra studiehälsan. Olika åtgärder och praxis finns i ett kontinuum av proaktiv och reaktiv praxis. I dessa är de kritiska frågorna graden av verksamhetsstrukturering samt handledarnas roll och den kompetens som krävs. Som proaktiva verksamhetsformer förutsätter frivilligt deltagande aktivitet och initiativ av de studerande som deltar. När resurserna och initiativförmågan försämras behövs mer strukturerade verksamhetsmodeller som stöder deltagandet. Även när kamrathandledare utnyttjas ska man särskilt beakta utbildningen av de studerande som fungerar som gruppledare och handledare, men också stödet under handledningsprocesserna. Databanken innehåller material om praxis för att stärka gemenskapen och kamratstödet vid olika högskolor.

Lähteet

Alaniska, H. (2024): Formaali vastavuoroinen vertaisoppiminen korkeakoulussa – kasvatustieteellinen kehittämistutkimus. Acta Universitatis Lapponiensis 367, ISBN 978-952-337-398-3, ISSN 1796-6310. Lapin yliopisto, Rovaniemi.

Korhonen, V. 2017. Ensimmäisen vuoden opintoihin kiinnittymisen monet kasvot yliopistossa. Teoksessa: Korhonen, V., Annala. J. & Kulju, P. (toim.) Kehittämisen palat, yhteisöjen salat. Näkökulmia koulutukseen ja kasvatukseen. Tampere: Suomen yliopistopaino Oy – Juvenes Print, 87-109.

Sivu päivitetty 29.1.2024