Forskningsbaserat arbete för och utveckling av välbefinnande i studierna

Studiehälsoarbetet och en hållbar, resurssmart utveckling av det förutsätter forskningsbaserat arbete, utifrån vilket man kritiskt kan bedöma funktionerna i förhållande till de förändringar som sker i de studerandes välbefinnande. En systematisk forskningsbaserad utveckling av studiehälsan söker fortfarande sin form vid högskolorna. I forskningsbaserad verksamhet kan tre olika nivåer identifieras. På den första nivån (studerandens individnivå) används forskningsbaserade mätare för uppföljning av interventioner och åtgärder. På forskningsbasis har man också utvecklat elektroniska verktyg för självvärdering för studiefärdigheter, studieförmåga och upplevelser av välbefinnande, som den studerande själv får respons på, men som också kan utnyttjas i handledningsprocesserna. På den andra nivån (högskolenivå) har indikatorerna utnyttjats i högskolespecifika uppföljnings- och utvärderingsenkäter om studerandenas välbefinnande. Sådana enkäter kan användas för att samla in information om aktuella frågor vid just högskolan i fråga. På den tredje nivån (nationell nivå) används nationella enkäter som ger jämförbar information om studerande vid en enskild högskola i förhållande till andra. Den riksomfattande undersökningen om högskolestuderandes hälsa och välbefinnande (KOTT) producerar unik heltäckande och regelbunden information om studerandenas välbefinnande. Även till exempel i kandidatresponsen finns det frågor som mäter välbefinnandet vid universiteten. En utmaning vid användningen av forskningsbaserade mätare är att systematiskt utnyttja dem i handledningen av enskilda studerande, planeringen och genomförandet av välfärdstjänster samt i utvärderingen. Även det nationella samarbetet mellan högskolorna kunde utvecklas effektivare genom att utnyttja forskningsbaserad verksamhet.